Tänger. De är extremt användbara för att plocka upp saker från golvet, för att lyfta ner något från en hög hylla och, som på bilden, hålla i plösen så man kan få på sig skorna utan att böja sig dubbel. Det enda problemet med dem är att de ligger/hänger på fel ställe när man behöver dem, så det är bra att ha flera utplacerade på olika ställen. Jag har en i trädgårdsförrådet, en i hallen nära köket och en i sängen (för att få tag i filten nere vid fotändan). Det finns tänger i olika längd och med olika typ av grepp. Den gula tången på bilden har ett bra gummigrepp, så att man tex kan lyfta ner ett porslinsfat med den utan att tappa det. Den blå tången är lättare, men har inte lika fast grepp. Ofta kan man vid behov få tänger genom arbetsterapeut, men de här typerna finns annars att köpa i olika länger och hos bla Vobis och Plusvardag och andra modeller, som ser ut att ha ett skönare grepp finns i Reumashop.
Trapp-pall. Det kan vara omöjligt att kliva upp på en stol med smärta i rygg/bäcken. Då gör det stor skillnad att ta det i mindre steg. Med hjälp av en trapp-pall kan man ändå nå de höga hyllorna. Den i trä är lite tung att lyfta fram, men med möbeltassar under så kan man ganska lätt putta fram den med foten (den här är från IKEA). Pallen i plast, till höger, är mycket lättare och har hjul, så den är mycket lättare att få till rätt plats. När man kliver på den bromsas hjulen, så att pallen står still. Den kan kännas lite ostadigare att stå på än den i trä, men vinner nog på smidigheten.
Ha saker på hjul.
Hjul-platta. Det finns smidiga träplattor med hjul, som man kan ställa tunga saker på. De är kanske tänkta för stora krukor, eller det är oftast så jag sett dem, men de går bra att använda även till annat. Här står luftavfuktaren på en hjul-platta. Eftersom det är trångt i vår tvättstuga behöver jag kunna dra fram den varje gång man tvättat och putta in den under bänken när den inte behövs. Med hjul blir det inte någon påfrestning alls på kroppen, jämfört med att jag annars skulle lyfta eller skjuta den fram och tillbaka. Jag köpte min på Bauhaus, men sådana finns säkert på välsorterade hus/hem/trädgårdsaffärer.
Barnvagn. De som har barn i barnvagn har naturligtvis ett tungt arbete för rygg och bäcken, men upplever också befrielsen att inte behöva bära sina saker. Det är en stor fördel att alltid ha hjul med sig och att skjuta sakerna och barnen framför sig med båda händerna blir ergonomiskt det absolut bästa sättet. När barnen växt upp fortsatte jag ta sulkyn till affären för att köra matkassarna i och med sopor till återvinningskontainrarna. När sulkyn till slut gav upp, fick jag en ny (begagnad) i present =).
Shoppingvagn och resväska. Det finns fina shoppingvagnar (sk Dramaten-vagn), som är en väska/kasse på hjul och som gör att man inte behöver bära. Problemet med dessa, och med de flesta resväskor som har hjul, är att man drar den bakom sig med ena handen. Det blir en sned belastning och med smärta i rygg eller bäcken är det inte så bra. Det finns dock åtminstone resväskor med 4 hjul, som står stadigt på alla hjul och som man sen bara behöver putta på. Om hjulen rullar bra (smörj dem och ta bort hår mm annars) och man går på en flygterminal med jämnt och plant golv, så kan man gå bredvid en sådan väska och liksom bara “hålla den i handen” och leda den utan så mycket ansträngning.
Ryggsäck med avbärarbälte. När man bär i handen eller på axeln, snedbelastas kroppen och värk i rygg och bäcken kan bli värre. Att bära på ryggen (eller på magen, som t.ex bärsele för små barn) är bäst om man måste bära. En ryggsäck kanske känns tung på axlarna. Om man har ett avbärarbälte, spänner det hårt runt höfterna och släpper lite på remmarna över axlarna, flyttas nästan all vikt ner till höfterna. Där är vi starkare och man bär mer med hela kroppen. Avbärarbälte är inte längre något som bara sitter på stora fjällryggor. Nu finns det många snygga ryggsäckar med brett och bra avbärarbälte även i lagom storlek för jobbet och för badutflykten. Leta i sport- eller naturaffär.
Resårsnören i skorna. Om man inte måste knyta skorna hårt för att få stabilitet, kan man ha resårsnören istället för vanliga skosnören. Då slippen man böja sig ner till fötterna när man ska ut. Har man en tång, eller ett långt skohorn kan man få ner foten i skon utan att hålla i den också. Finns att köpa på en del skoaffärer och på en del hjälpmedelsaffärer, men det säljs i större längder på sybehörsaffärer. Vanliga, bredare resårband kan du hitta i mataffären.
Knäpall i trädgården. För den som gillar att odla är smärta i rygg och bäcken ett stort hinder. En knäpall gör att man kommer närmare marken och inte fäller kroppen framåt i höften så att det drar i nedre ryggen. Man kan ställa sig så att knäna ligger framför/utanför pallen om man vill undvika tryck i knät. Handtagen på sidorna hjälper till, när man sen ska upp. Man kan också sätta sig skräddare på den. Då slipper man sitta på den fuktiga marken och rumpan kommer upp lite och det avlastar ryggen när man sen lutar sig framåt. Om man vänder på den blir den en normalhög, lite ostadig, pall att sätta sig på en stund, när man behöver en paus i trädgårdsarbetet. Sådana här pallar finns i olika modeller. Se till att “sitsen” är ordentligt vadderad, så att det inte börjar göra ont i knän eller underben istället. Den här går tex att köpa på VidaXL
Upphöjda odlingslådor. Jag har hunnit odla en säsong i dessa extrahöga odlingslådor av pallkragar och det fungerade jättebra. Innan dess var det flera år av mestadels träda i min trädgård, eftersom jag fick för ont av att hålla på i den, men nu kan jag njuta av att ha händerna i jorden igen. Växterna hamnar i bänkhöjd, så jag kan stå och rensa och skörda utan att böja mig alls. Lådorna är fyllda med sten och skräpjord i botten. Mitt i la vi en plast som en stor balja och fyllde med lekakulor. Där ska vatten samlas upp, så att det inte blir för torrt högst upp. Över lekakulorna la vi en fiberduk, som vi gjorde ett antal hål i och tryckte ner lerkrukor genom hålen så att de står i lekakulorna. Sen finjord upp till odlingsnivån. Det är viktigt att ha tillräckligt med plats runt lådorna så att man inte behöver stå snett någonstans och att man gå runt, så att man aldrig behöver sträcka sig längre än halva pallkragens bredd.
Bra stol. Eftersom sitta kanske är det värsta för en ond rygg, är det jätteviktigt med en bra stol. Den här sadelstolen har hjälpt mig mycket. Den kan höjas så att man nästan står, men ändå med stöd, så man inte blir så trött i benen. Den kan vippas framåt och bakåt, så vinkeln i bäckenet ändras och på det sättet ändra belastningen och man kan sitta längre genom att då och då ändra lutningen. Den är utformad så att man får en bra hållning. Man kan inte sitta med benen i kors, eller säcka ihop. Därför är det också ett arbete att sitta på en sadelstol, men jag rekommenderar dig att testa.
Vill man ha en stol med ryggstöd, ska den följa formen i ryggen bra, så att den avlastar. Annars finns det särskilda kuddar att lägga i svanken. På jobbet ansvarar arbetsgivaren för att de anställda har en bra ergonomi på sin arbetsplats, så prata i första hand med chefen. Under arbetsträning eller arbetslivsorientering kan man boka tid med arbetsterapeut på arbetsförmedlingen för att diskutera och prova lämliga stolar mm för arbetet. Hen kan också göra ett besök på arbetsplatsen för att se hur man kan förbättra ergonomin.
Sitta på boll. En sådan här boll kallas pilatesboll, fitnessboll eller träningsboll. Man köper den på sportaffär eller på hjälpmedelsaffär. Då är den ihopvikt och man pumpar sen upp den själv. Bollen är kanske främst tänkt till att träna stabilitet med, men den är utmärkt att sitta på. Bollen ska vara i en sådan storlek att man sitter med ca 90-gradig vinkel i höfter och knän. Storleken kan justeras något genom att pumpa den mycket eller lite. Genom att bollen kan rulla, kan man inte säcka ihop och slappna av, utan bollen tränar automatiskt rygg-, mag- och bäckenbottenmusklerna när man sitter. Att sitta på bollen kan ändå vara avslappnande för ryggmusklerna eftersom man sitter i en bra position och belastar ryggen så lite som möjligt. I början kan man bara sitta korta stunder, men sen kan man öka tiden. Prova att ha den vid TVn och växla mellan soffan och bollen när du tittar.
Andra bra saker att sitta på är yoga-pall och högre, lutande pall med stöd att lägga benen på. Det blir ett mellanting mellan att sitta och stå på knä, som också ger en mkt bra hållning.
Upphöjning av soffa, fåtölj och säng. Det är svårt att resa sig ur djupa fåtöljer och soffor med smärta i tex bäckenfogarna. Arbetsterapeuten har klossar i olika höjd som man ställer ner soff-/fåtöljbenen i, så att den blir högre. Det funkar även för säng om man har 4 separata ben. Det gör ganska stor skillnad i belastning. Soffan blir lite mer instabil av klossarna, så det är bra om den står mot en vägg och att tex barn inte hoppar i den eller slänger sig ner i den. Kan köpas på Varsam.
Plastpåse eller glidplattor på bilsätet. Som jag skrev i avsnittet avlastning och vila för rygg och bäcken, ska man undvika vridningar. Genom att skapa glid på sätet går det betydligt lättare att vrida sig in i bilen. Det ordnas lätt med en stor plastpåse. Det behöver vara två lager plast, så att de glider mot varandra. Vill man ha något snyggare (och mycket dyrare) så finns det glidplattor att köpa på Enklare liv. Stå utanför med benen ihop och ryggen mot sätet. Sätt dig ner. Fortsätt hålla ihop benen, när du lyfter benen och svänger hela kroppen så att då hamnar i rätt riktning. Man kan gärna hjälpa till med händerna genom att ta tag i något och dra/putta i rätt riktning.
Arbetsstol med magstöd i köket (eller kanske på jobbet). Det är många moment i köket, som man gör stående och lite framåtböjd. Det är väldigt påfrestande för nedre delen av ryggen, särskilt som man också står länge i den ställningen, när man diskar eller lagar mat t.ex. Med en sådan här stol med magstöd sitter man och lutar sig framåt, mot magstödet. Ryggen slappnar av. Stolen går att höja så att man hamnar i stående höjd, även om man sitter, och både sitsen och magstödet går att vinkla, så att man får bra position och kommer intill bänken eller spisen. Stolen är stabilt konstruerad, så att man kan luta hela sin tyngd framåt utan att den välter. Man behöver kunna lyfta benet över stolen för att sätta sig, men om man varje gång man kliver av sänker ner den i botten, så ska det gå bra för de flesta. De vanligare modellerna av arbetsstolar till köket, med ryggstöd, hjälper bara benen. För ryggen skapar de mer problem, då man kommer längre från bänken och måste sitta framåtböjd. Fråga arbetsterapeut.
Rullbord. Att duka middagsbordet kräver många steg genom köket med saker i händerna, ibland tunga saker. Att flytta den vikta tvätten från tvättstugan till de olika garderoberna likaså. Det är mycket avlastande för ryggen att inte bära runt på saker, därför kan ett sådant här rullbord vara praktiskt. Det tar ganska stor plats och är inte så snyggt, men har räddat min dag många gånger. De dagar jag inte kan bära alls får rullbordet ta vattenkannan när jag ska runt och vattna, eller datorn när jag vill ta med den från ett rum till ett annat. Fråga arbetsterapeut
Glidlakan. Ett glidlakan underlättar väldigt mycket när man ska vända sig i sängen. Det har en halare ruta i mitten och vanligt lakanstyg på sidorna, för att man ska glida bra när man vänder och vrider sig på natten, men inte glida ur sängen. Det ska läggas sträckt runt bäddmadrassen ovanpå underlakanet, så att det ligger alldeles still. Det ska placeras så att både axlar, rygg och rumpa hamnar på glidlakanet. Det ska inte gå ner så mycket längre än rumpan, då får man vika upp en bit under. Bästa sättet att vända sig tycker jag är att dra upp fötterna nära rumpan, sätta ner fötterna mot madrassen och sen trycka ifrån med hälarna, samtidigt som man vänder kroppen. Då glider det nästan runt av sig själv. Om glidlakanet är för långt hamnar fötterna på det hala och får inte grepp. Bäst funktion får man om man har en blank pyamas/ blankt nattlinne på sig. Glidfunktionen blir bättre av att man stryker glidlakanet efter tvätt. Fråga arbetsterapeut om du har möjlighet att få ett, annars finns de tex på Reumashop.
Rygghöjare till sängen. När huvudändan av sängen kan höjas upp blir det mycket lättare att ta sig ner i och upp ur sängen. Man kan också variera liggvinkeln. Jag får mer ont i ryggen när jag är sjuk eftersom jag ligger för mycket. Då är det bra att kunna ändra ställningen lite ibland. Om man vill läsa i sängen, hjälper det mycket att vinkla upp ryggen lite också. Det finns specialsängar att köpa, som kan lyfta ryggdelen och även höja upp under knäna mm. De är väldigt dyra. Det finns sjukhussängar, som man kan få låna om man har behov av lyfthjälpmedel mm. Det här är en enklare variant av rygghöjare, som placeras under madrassen i en vanlig säng, som man kan få låna från hjälpmedelcentralen. Fråga arbetsterapeuten. För att kunna ha en sådan här behöver man ha en skumgummimadrass, som kan vikas och det måste finnas ett stopp för madrassen vid fotändan, annars glider madrassen iväg istället för att vikas.
